Emils ordförråd
Ibland kan jag bli lite orolig för Emil och hans talförmåga.
Det är mest stönande uttryck han använder sig
för samtidigt som han pekar på saker.
Ibland kommer det ord vi vet vad han menar men ibland är
det som han glömmer orden han använder.
Svårt att förklara men ni kanske fattar.
Ord han använt kan helt plötsligt försvinna och han säger dom inte mer.
Här kommer en liten ordlista på hans ord:
Gaga - pålägg
Pap - pappa
Mam - mamma
Bab - bok
Ja - ja
Nej - nej
Aj - aj
Baba - apa
Bap - Bajs
Detta är dom jag kommer på nu.
En del ord säger han inte mer som t. ex Baba - apa
Dom andra orden kommer dagligen ur hans mun.
Ni ser att det är mycke BA och Pa ord.
Är detta normalt för en tvååring??
Ha det gott.
KRAM
Det är mest stönande uttryck han använder sig
för samtidigt som han pekar på saker.
Ibland kommer det ord vi vet vad han menar men ibland är
det som han glömmer orden han använder.
Svårt att förklara men ni kanske fattar.
Ord han använt kan helt plötsligt försvinna och han säger dom inte mer.
Här kommer en liten ordlista på hans ord:
Gaga - pålägg
Pap - pappa
Mam - mamma
Bab - bok
Ja - ja
Nej - nej
Aj - aj
Baba - apa
Bap - Bajs
Detta är dom jag kommer på nu.
En del ord säger han inte mer som t. ex Baba - apa
Dom andra orden kommer dagligen ur hans mun.
Ni ser att det är mycke BA och Pa ord.
Är detta normalt för en tvååring??
Ha det gott.
KRAM
Emil och Jorma
Emil och Jorma delar på Jormas bädd.
Trolldeg
Igår gjorde jag en trolldeg till Emil.
Jag hade i lite grön karamellfärg för att få den att se roligare ut.
Torr om händerna blir man.
Under helgen har vi fotat Emil för julkort.
Det blev jättebra kort och vi är helnöjda.
Dessa vingar sydde jag och jag kan avslöja att dom är med i julkortet.
Mer säger jag inte.
Nu snart ska viäta och sedan åka till tandläkaren.
Emil ska till tandhygienist och jag lovar
att Emil kommer bita fingrarna av henne.
Han tål inte att ha nått i munnen förän han måste bita hårt.
Vi får se om kameran blir med.
KRAM
Jag hade i lite grön karamellfärg för att få den att se roligare ut.
Torr om händerna blir man.
Under helgen har vi fotat Emil för julkort.
Det blev jättebra kort och vi är helnöjda.
Dessa vingar sydde jag och jag kan avslöja att dom är med i julkortet.
Mer säger jag inte.
Nu snart ska viäta och sedan åka till tandläkaren.
Emil ska till tandhygienist och jag lovar
att Emil kommer bita fingrarna av henne.
Han tål inte att ha nått i munnen förän han måste bita hårt.
Vi får se om kameran blir med.
KRAM
Magnetkamera i Uppsala.
Sent igår kväll kom vi hem från Uppsala.
Påonsdag när vi kom dit var det bara inskrivning men
igår torsdag skulle magnetkameraundersökningen göras.
Klockan 9 på morgonen fick vi tid.
När den undersökningen var klar var det dags för Emil att vakna
ur narkosen och sedan på en ny röntgen för att se om magneten
hade ställt om shuntmotståndet.
Efter detta var det en lång väntan för oss på svaret.
En neurokirurg skulle komma och prata med oss.
Gissa om vi var nervösa??
Han kom tillslut klockan 16 och han sa att
ventriklarna hade blivit mindre men vätskan är oförändrad.
Sist vi var där var ventriklarna uppsvällda och han hade mycket vätska.
Det var både goda och dåliga nyheter vi fick.
Eftersom Emil är så pigg så bryr dom sig inte om att göra nått åt vätskan.
Ventriklernas minskning och vätskan kan ha balanserat sig så det går bra.
Idag skulle han titta på bilderna mer nogrant och ser han då nått annat
skulle han ringa oss men är det som han sa ringer han inte.
Vi ska ner igen framöver och en gång om året måste vi dit för en synundersökning.
Idag hoppar man högt när telefonen ringer.
Här har Emiloch nallen Nisse nyss blivit Emlad.
Väntar på narkosläkaren.
På behandlingrummet börjar allt elände.
Undertiden dom sätter nål och ska söva får Emil titta på klistermärken.
Jätteledsen:(.
Äntligen verkade sömnmedlet.
Uppvakningen.
Pigg och uppe på benen igen. Spanar in clownerna.
Såpbubblor är KUL att fånga.
Emil blir bjuden på medicin ( godis ).
Allihop samlade på en bild.
Svårt att få Emil att stå stilla.
Vovven fick Emil av dom.
Detta var allt för denna gång.
Nu ska jag fixa lite med tvätt och annat.
KRAM
Påonsdag när vi kom dit var det bara inskrivning men
igår torsdag skulle magnetkameraundersökningen göras.
Klockan 9 på morgonen fick vi tid.
När den undersökningen var klar var det dags för Emil att vakna
ur narkosen och sedan på en ny röntgen för att se om magneten
hade ställt om shuntmotståndet.
Efter detta var det en lång väntan för oss på svaret.
En neurokirurg skulle komma och prata med oss.
Gissa om vi var nervösa??
Han kom tillslut klockan 16 och han sa att
ventriklarna hade blivit mindre men vätskan är oförändrad.
Sist vi var där var ventriklarna uppsvällda och han hade mycket vätska.
Det var både goda och dåliga nyheter vi fick.
Eftersom Emil är så pigg så bryr dom sig inte om att göra nått åt vätskan.
Ventriklernas minskning och vätskan kan ha balanserat sig så det går bra.
Idag skulle han titta på bilderna mer nogrant och ser han då nått annat
skulle han ringa oss men är det som han sa ringer han inte.
Vi ska ner igen framöver och en gång om året måste vi dit för en synundersökning.
Idag hoppar man högt när telefonen ringer.
Här har Emiloch nallen Nisse nyss blivit Emlad.
Väntar på narkosläkaren.
På behandlingrummet börjar allt elände.
Undertiden dom sätter nål och ska söva får Emil titta på klistermärken.
Jätteledsen:(.
Äntligen verkade sömnmedlet.
Uppvakningen.
Pigg och uppe på benen igen. Spanar in clownerna.
Såpbubblor är KUL att fånga.
Emil blir bjuden på medicin ( godis ).
Allihop samlade på en bild.
Svårt att få Emil att stå stilla.
Vovven fick Emil av dom.
Detta var allt för denna gång.
Nu ska jag fixa lite med tvätt och annat.
KRAM
Magnetkamera
Imorgon drar vi till Uppsala för magnetkamera undersökning.
Vi ska vara där klockan 14 för inskrivning men
magnetkameran blir på torsdag.
Han ska sövas då så han måste vara fastande på natten och morgonen.
Efter dom undersökt med magnetkameran måste dom göra en
shuntröntgen för att se vilken siffra klockan i hans shunt står på.
Den kan ställas om pga magnetfältet vid undersökningen och då
är det viktigt att dom ställer tillbaka den i sitt rätta läge så att
trycket i hjärnan blir rätt.
Efter dom ställt om trycket görs en ny röntgen för
att se om dom lyckades med inställningen.
Det är många procedurer detta.
Vi fick veta här om dagen att Emil måste få ett intyg från
läkarna att han har shunt ifall vi ska ut och åka nån gång framöver.
Det har med tullen att göra.
Vad jag fattade så ska man gå genom ett magnetfält då för att se
om man har "metallgrejer" på sig.
Det kommer väl typ bara tjuta för Emil när han ska igenom
tullen och det är inte lätt att plocka av sig en shunt.
Det är då intyget måste finnas till.
Detta var ju en självklarhet när vi fick höra men att vi inte tänkt på det förut.
Jag unrar bara om shuntens klocka kan ställa om sig
av det magnetfältet. Det får jag nog fråga läkarna om när
det blir dags att åka nångång framöver.
Nu är vi jättenervösa att det blir operation igen.
50% chans att vi klarar oss och 50% chans att det blir operation.
Sist var ju en slang tätt men det minskade ändock på vätskan.
Nu ska det göras en ny undersökning för att se om
det ytterligare minskat eller om trycket finns kvar.
Hoppas det minskat så Emil slipper detta.
Nu tänker säkert många när ni läser dettta att pojken
skulle vara sjuk om det vore tryck men tyvärr så
visar inte Emil tillstymmelse till symtom.
Läkarna fattar inte riktigt varför men sist vi var ner så var han siglik.
Lika glad och go som vanligt så jag och Urban fick en chock när
dom sa att ventricklarna var uppsvällda.
Nu hoppas vi denna gång att verkligheten är överens med bilderna.
Håll nu alla tummar och tår så hörs vi när vi vet hur det går.
KRAM
Vi ska vara där klockan 14 för inskrivning men
magnetkameran blir på torsdag.
Han ska sövas då så han måste vara fastande på natten och morgonen.
Efter dom undersökt med magnetkameran måste dom göra en
shuntröntgen för att se vilken siffra klockan i hans shunt står på.
Den kan ställas om pga magnetfältet vid undersökningen och då
är det viktigt att dom ställer tillbaka den i sitt rätta läge så att
trycket i hjärnan blir rätt.
Efter dom ställt om trycket görs en ny röntgen för
att se om dom lyckades med inställningen.
Det är många procedurer detta.
Vi fick veta här om dagen att Emil måste få ett intyg från
läkarna att han har shunt ifall vi ska ut och åka nån gång framöver.
Det har med tullen att göra.
Vad jag fattade så ska man gå genom ett magnetfält då för att se
om man har "metallgrejer" på sig.
Det kommer väl typ bara tjuta för Emil när han ska igenom
tullen och det är inte lätt att plocka av sig en shunt.
Det är då intyget måste finnas till.
Detta var ju en självklarhet när vi fick höra men att vi inte tänkt på det förut.
Jag unrar bara om shuntens klocka kan ställa om sig
av det magnetfältet. Det får jag nog fråga läkarna om när
det blir dags att åka nångång framöver.
Nu är vi jättenervösa att det blir operation igen.
50% chans att vi klarar oss och 50% chans att det blir operation.
Sist var ju en slang tätt men det minskade ändock på vätskan.
Nu ska det göras en ny undersökning för att se om
det ytterligare minskat eller om trycket finns kvar.
Hoppas det minskat så Emil slipper detta.
Nu tänker säkert många när ni läser dettta att pojken
skulle vara sjuk om det vore tryck men tyvärr så
visar inte Emil tillstymmelse till symtom.
Läkarna fattar inte riktigt varför men sist vi var ner så var han siglik.
Lika glad och go som vanligt så jag och Urban fick en chock när
dom sa att ventricklarna var uppsvällda.
Nu hoppas vi denna gång att verkligheten är överens med bilderna.
Håll nu alla tummar och tår så hörs vi när vi vet hur det går.
KRAM
Katten
Nu ska jag berätta om historien om katten Ester.
Vi skaffade henne för ett tag sen och allt var frid och fröjd ända
tills en dag då hon började bete sig konstigt.
Hon skrek både när hon var inne som ute.
När hon var inne kröp hon under möbler.
Hon satt i diskhon och det har hon aldrig gjort förut.
Hon drack bunkvis med vatten och hon satt bara och skakade.
Hon satte sig i vår sång och bajsade när hon kom utifrån.
Till slut fick vi reda på att hon fått i sig råttgift.
Dom blir så då och i samma veva beslöt vi att hon skulle få vara ett tag till.
En kväll blev hon så sjuk så Urban tog beslutet att avliva henne.
Jag tyckte detta var superjobbigt men för hennes skull
ville vi bara få slut på hennes lidande.
Nu ligger hon utan plågor brevid vår gammelkatt.
Det syntes verkligen hur ont hon hade i slutändan.
I torsdags när jag hjälpte min bror och hans tjej att flytta fick jag
frågan om jag ville ha hennes katt.
Jag blev jätteglad och samma kväll fick han bli med mig hem.
Jorma, en STOOOR hankatt på 2 år.
Han är långhårig och superstor.
Det är Norsk skogskatt och Ragdoll i honom så
det förklarar väl både päls och storlek.
Världens keligaste katt.
Här ligger han i fönstret och myser.
Nu ska vi bara vänja honom med hunden sen är allt frid och fröjd igen.
KRAM
Vi skaffade henne för ett tag sen och allt var frid och fröjd ända
tills en dag då hon började bete sig konstigt.
Hon skrek både när hon var inne som ute.
När hon var inne kröp hon under möbler.
Hon satt i diskhon och det har hon aldrig gjort förut.
Hon drack bunkvis med vatten och hon satt bara och skakade.
Hon satte sig i vår sång och bajsade när hon kom utifrån.
Till slut fick vi reda på att hon fått i sig råttgift.
Dom blir så då och i samma veva beslöt vi att hon skulle få vara ett tag till.
En kväll blev hon så sjuk så Urban tog beslutet att avliva henne.
Jag tyckte detta var superjobbigt men för hennes skull
ville vi bara få slut på hennes lidande.
Nu ligger hon utan plågor brevid vår gammelkatt.
Det syntes verkligen hur ont hon hade i slutändan.
I torsdags när jag hjälpte min bror och hans tjej att flytta fick jag
frågan om jag ville ha hennes katt.
Jag blev jätteglad och samma kväll fick han bli med mig hem.
Jorma, en STOOOR hankatt på 2 år.
Han är långhårig och superstor.
Det är Norsk skogskatt och Ragdoll i honom så
det förklarar väl både päls och storlek.
Världens keligaste katt.
Här ligger han i fönstret och myser.
Nu ska vi bara vänja honom med hunden sen är allt frid och fröjd igen.
KRAM
Ätit "ganska" bra
Efter att jag skickat mail till Uppsala om att Emil inte äter åt han ganska bra.
Nu ikväll åt han en och en halv pannkaka med smör på.
Imorgon är det dagis och när han ser dom andra barnen äta kanske han äter bättre.
Vi får se.
Nu verkar han piggare iallafall.
Nu ikväll åt han en och en halv pannkaka med smör på.
Imorgon är det dagis och när han ser dom andra barnen äta kanske han äter bättre.
Vi får se.
Nu verkar han piggare iallafall.
Säkert nått krångel på gång igen...
Nu äntligen har vi fått tid i Uppsala för magnetkamera.
Det blir av den 12 november.
Det som oroar oss nu är att Emil inte äter nått.
Han har ju alltid varit jobbig med maten men
just nu är det helt stopp.
Han äter inte gröten varken morgon eller kväll, ingen
middagsmat, ingen välling endast vätska dricker han.
Vi drar våra misstankar både jag och Urban att det är stopp i shunten.
Han är pigg i övrigt men det är ju som det ärmed denna lilla krabat att
han inte visar symtom för oss.
Sist vi var ner i augusti var båda hjärnventriklarna uppsvällda och läkarna
sa att det inte finns möjlighet att ett barn inte visar symtom då.
Dom sa att bilderna stämmer inte överens med verkligheten.
Den förklaringen dom har på detta är att han har en otrolig smärtgräns.
Detta är ju jättejobbigt för oss.
Tänk om han kunde visa nått så att vi inte behövde gå med den
ovissheten då han t ex matvägrar.
Tänk om han kunde visa nått så vi fick komma till
sjukhus i tid innan han blir t ex lam och hjärnan tar skada.
Nu matvägrar han ju igen och jag ska höra
med Uppsala om vi får komma dit lite tidigare och röntga.
Vi har säkert den oturen igen att det är stopp.
Ibland vill man inte vara med längre och skita i allt.
Ni anar inte hur dåligt man kan må bara förhan inte har matlust.
Det blir av den 12 november.
Det som oroar oss nu är att Emil inte äter nått.
Han har ju alltid varit jobbig med maten men
just nu är det helt stopp.
Han äter inte gröten varken morgon eller kväll, ingen
middagsmat, ingen välling endast vätska dricker han.
Vi drar våra misstankar både jag och Urban att det är stopp i shunten.
Han är pigg i övrigt men det är ju som det ärmed denna lilla krabat att
han inte visar symtom för oss.
Sist vi var ner i augusti var båda hjärnventriklarna uppsvällda och läkarna
sa att det inte finns möjlighet att ett barn inte visar symtom då.
Dom sa att bilderna stämmer inte överens med verkligheten.
Den förklaringen dom har på detta är att han har en otrolig smärtgräns.
Detta är ju jättejobbigt för oss.
Tänk om han kunde visa nått så att vi inte behövde gå med den
ovissheten då han t ex matvägrar.
Tänk om han kunde visa nått så vi fick komma till
sjukhus i tid innan han blir t ex lam och hjärnan tar skada.
Nu matvägrar han ju igen och jag ska höra
med Uppsala om vi får komma dit lite tidigare och röntga.
Vi har säkert den oturen igen att det är stopp.
Ibland vill man inte vara med längre och skita i allt.
Ni anar inte hur dåligt man kan må bara förhan inte har matlust.
