Emil och Miras liv

Igår var vi då till sjukhuset och det gick faktiskt bra.
Han åt sista gången vid kvart över tre på natten.
Jag och Urban fick äta frukost i omgångar på morgonen för att han inte skulle se.
Det kändes så elakt att sitta och äta men äter inte vi så
orkar vi ju inte vara med Emil. Äta bör man.
I bilen gick det bra tills vi kom till Kil.
Då började han bli arg och inget var kul.
Som tur var så i Skåre hämtade vi upp Emils moster och
kusin och då fick han annat att tänka på.
När vi kom till sjukhuset vid 10 satte dom bedövningssalva på 4 ställen.
Jag talade om återigen att han är svårstucken.
Halv 11 skulle han ha ögondroppar och efter tio minuter igen.
När hon skulle ge dom blev han hysterisk och fick nästan ingen luft.
Emil har verkligen börjat få läkarskräck och sjukhusskräck.
Antagligen så insåg hon då att det inte skulle gå och sticka.
Innan det bar av till röntgen där narkosen stod och väntade fick han lugnande att dricka.
Detta gjorde så att Emil blev helkonstig. Han var verkligen full.
Han satt i mitt knä mot mig och vinglade med huvudet, smålog mot Urban, blåste bubblor och
var helt enkelt berusad. Vi kunde inte hålla oss för skratt.
Han såg på ett vis ut att må bra för han bara skratta.
När vi fick komma in till narkosen sövde dom honom med
masken och det gick hur bra och fort som helst.
Då var även ögonläkaren där och hon kollade synen.
Vi fick svar på några minuter och hon såg att svullnaden och trycket
på synnerven hade gått tillbaka. Yes :).
Röntgen svaret får vi svar på om tre veckor.
Efter narkosen vaknade Emil och ville äta direkt.
Han åt hur mycket som helst så vi fick åka hem.
Jag tog inte så mycket bilder men lite iallafall.


Emil tyckte om detta rymdskepp. Han ser inte så glad ut men
han vet nog vad som väntas i denna sjukhusmiljö.



Här har han fått droppar i ögonen så pupillerna är jättestora.
Känns tryckt efter dom varit dumma i pappas knä.





Efteråt i caffeterian är man så glad när man får äta.
Man måste ju höras genom att banka i bordet.




För att man varit duktig åkte mamma och pappa bums till Toys`r´usoch köpte ett
bollhav. 100 plastbollar rullade på vardagsrums golvet när vi var hemma.
Dom var kul att sparka på.






Wilma var inte lika glad av alla dessa bollar.
Men det är ju ingen som tvingat henne att ligga mitt i dom.
Hon ska ju igentligen va i hallen.